...när tiden och orken inte riktigt räcker till.
...när ens lilla barn bara hostar och väser.
...när sömnen inte är tillräcklig.
...när maken försöker sluta snusa.
...när man kämpar på men inte får så mycket tillbaka.
...när allt ovanstående påverkar humöret. Och självförtroendet.
Nu gömmer jag mig under täcket en stund och kommer tillbaka när vinden har vänt.
lördagen den 14:e januari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
KRAAAAAAM!
SvaraRadera